Den 25 mars går till historien!

Nu är det klart! Den 25 mars, kommer "Integral" och jag försöka ta oss igenom en halv mara!!! Det kommer bli både spännande och skitjobbigt! Är det någon som har några tips om hur man bäst förbereder sig?
Än så länge går det bra för oss!

Kommer jag klara eldprovet? Fortsättning följer...

Byta kurs...

Det har snart gått nio år sedan, jag som 21 åring bestämde mig för att resa till Spanien. Den gången var Córdoba mitt mål, där jag skulle läsa spanska i tre månader. Mina tre månader i Spanien blev nio år. Så det kan bli!!!

Efter ett år i Córdoba, ett försök att flytta till London, ett år i Granada, ytterligare ett år i Córboba och ett år i Göteborg (lite grand mot min vilja). Efter ett år i hemlandet, blev längtan för stor och jag flyttade tillbaka till mitt älskade Spanien, denna gången till Madrid.
Madrid var på den tiden ingenting för mig och sökte mig söder ut. Nu när jag fattat mitt beslut har jag bott på Costa del Sol i drygt 4 år.

Flyttar inte hem idag, men till sommaren blir det hemflytt. Så får det bli!

Malin och Ingvar, På spåret!

Det har tagit tid att komma igång, men nu är jag på hugget igen. Har sprungit lite lagom sporadiskt under hösten. Satte igång på riktigt innan jul och dagen innan nyårsafton sprang jag San Silvestre loppet i Malaga med min vän "Integral".

Vi, 2000 "atleter" som de kallade oss, sprang med tomteluvor på oss. Så kul! (Inte att ha tomteluva på sig utan att springa). Trodde aldrig att jag skulle bli en långdistanslöpare vid 29-års ålder, men så blev det.

"Integral" och jag tränar inför en halv-mara till våren... Igår sprang vi Marbella- Puerto Banus T/R. Ca 14km. Vad duktig jag är!!! Ja, jag måste säga det till mig själv, för det finns de som är mer impade av andra saker som jag gör. Det kan vi prata om en annan gång...

Wikipedias beskrivning på atlet:Atlet (grekiska athletes) är en stark man, tyngdlyftare. I forntidens Grekland kallades en deltagare i de nationella tävlingsspelen för atlet och kunde vara brottare, spjutkastare, kapplöpare eller en Malin.

Legat på latsidan

Nu är det dags att göra Come-back! Blev inspirerad av Joey Tempest när jag pratade med honom igår. Gjorde en intervju med honom i samband med deras europa turné som börjar här i Spanien nästa vecka. Europe gjorde come-back efter 12 år, då kan jag väl göra come-back på min joggblogg efter några månader.....eller?

BIB...Back in business!

Första dagen på jobbet, efter tio dagars semester "hemma" i Sverige. Har aldrig tidigare upplevt jetlag (?hur stavas det?), men nu vet jag sannerligen vad det är. Skulle kunna beskriva det som en blandning mellan baksmälla och pms. Hihihi...Bäst att jag går hem och drar något gammalt över mig. Rätt skönt att vara på plats igen, konstigt bara att jag är nervös inför min sändning idag....Hm...ännu en symptom av jetlag!

Något märkligt kommer hända...

Vänner är änglar som lyfter dig när dina vingar har problem(?)
-Ja, så stod det i ett kedjebrev som precis damp ner i min mailbox. Jag tror inte på kedjebrev och just nu undrar jag om änglar finns.

Men när jag nu sitter här på jobbet och gråter floder inombords och bara vill dra något gammalt över mig, är det väl lika bra att ge det en chans. Om jag skickade iväg mailet till sex andra vänner inom loppet av en halvtimme skulle något märkligt hända...(är det något bra eller dåligt?). Just nu spelar det inte så stor roll vad som händer...så varför inte ge det en chans?

tick, tack, tick, tack....Kan det hända något nu då?

Förresten mosade jag en spindel i morse, och det ger väl inga bonuspoäng i tur precis.

Snipp snapp snut, så var sagan slut!

Så var den kärlekssagan slut. J lastade in sitt pick och pack i sin RÖDA bil och tryckte plattan i mattan, med Madrid som mål. Vi hörs till sommaren, var det sista han sa.

Jaha, vad gör jag nu då?

1. Putsar av min självständighetsrustning och tar livet med storm.
2. Gräver ner mig i mina sorger och tycker synd om mig själv.
3. Köpet ett sexpack öl (som min svägerska lärt mig att dricka), berusar mig och röker ett packet cigg.
4. Intalar mig själv: Mister man en står det tusen åter. (som min kloka mor brukar säga).

Tala är silver och tiga är Guld.

Y är en pratkvarn, precis som jag också alltid varit. För 4 år sedan blev det tyst på mig när jag skulle ha min första livesändning. Jag fick inte fram ett ord. Sedan dess är jag tyst ibland. Min morfar sa att tomma tunnor skramlar mest, och så är det säkert. Han var en klok morfar. Y tänker högt och det har jag slutat med. Så mycket babbel får mig till att vilja vara ännu tystare... Kan inte ha varit något örongodis själv heller.

Det blåser på månen

Det händer saker i mitt liv just nu. Eller snarare händer det saker till människor i min närhet. Jag tror att det är dags att stanna upp och obeservera! Vanligtvis lever jag mitt liv efter vilket humör jag är på när jag vaknar på morgon, men nu händer det saker i min omgivning som gör mig medveten om att det är dags att göra något. Det är kanske är min rädsla för ett enformigt liv som gör att jag börjar känna myror i byxorna. I min vardag är jag är inte speciellt road av stora förändringar, men när livet blir för monotont är det dags att göra en helomvändning. Just nu tror jag att min omgivning försöker få mig att se att det är dags att gå vidare...